söndag 16 mars 2014

En skamsen promenad

Det är lördag och klockan är lagom mycket för att alla ska ha vaknat till liv och hunnit ut på stan efter fredagens bravader på dansgolvet. Mc Donalds är fyllt av discodansare som försöker dämpa illamåendet med en fattig Cheese. Själv är man pigg som en lärka då man varken har tid eller ork att bränna denna helg på sådana tokigheter, utan jag pallrar mig istället till och från skolan på en lördag i hopp om att någonting om kroppens fysiologiska händelseförlopp ska fastna, i alla fall en vecka till.

Jag kan inte låta bli att skämmas när man efter pluggstundens slut promenerar mellan Pedagogen på Grönsakstorget till Centralstationen, och passerar minst fjorton tiggare på vägen. Där spatserar jag med min jacka jag sparade pengar till, en väska jag köpt för halva reapriset och en märkespåse innehållande en matlåda, en smutsig gaffel och en brun banan. Detta vet inte de. Vad de ser är en snofs med fin jacka, märkesväskan och en påse som säkert innehåller en tröja eller en par byxor för ett ex antal tusenlappar. Jag vet inte ens vart den där påsen kommer ifrån, den är inte min, men det vet fortfarande inte de. Det är inte precis så att man kan gå och trycka upp påsen i ansiktet så de får känna att den dyra tröjan egentligen är tacosresten och en rutten banan. Det enda man får göra är att skämmas när man går förbi och hoppas att de inte plågas för mycket över hur bra vissa har det. För det har jag, jag har det bannemig bra.

Att ge pengar till en tiggare händer ibland. Någon gång har man några kronor över när man i vanliga fall inte använder kontanter, eller så kanske man har pantat några colaflaskor. Det är alldeles för lite, jag vet. Men vad ska man göra? Det jag blir lite orolig för är vart pengarna går. Jag tror verkligen inte att om personen i fråga hade ett val att sitta på gatan och tigga, skämmas och smutskastas eller att arbeta, tvivlar jag på att man väljer tiggeriet på stan. Det jag blir orolig för dock är allt man har hört om att tiggarbranschen är uppgjord. Att personen kontrollerar tiggarna och tar de pengar de får in, utan att tiggarna själva får någonting alls. Jag är kluven, för det kan lika gärna vara så de skriver på sina lappar, att familjen är hemma, de har det svårt och han eller hon samlar pengar som de sedan kan skicka hem för att familjen ska överleva. Jag är kluven i frågan vet inte riktigt vad man ska göra.

Jag läste dock för några dagar sedan om en hemköpsägare i Göteborg som hade dränkt en kvinna med en hink vatten när hon satt utanför hans butik ihop om att få en slant av förbipasserande shoppare. Ursäkten sägs vara att han "var för koncentrerad att tvätta fönstrerna att han inte såg att hon satt precis nedanför". Två gånger dessutom. Snacka om att sjunka till botten av respektskalan. Jag tvivlar på att kvinnans självkänsla och livslust överhuvudtaget höjdes av den händelsen. En självkänsla och livslust som troligen redan var i botten.

Bra gjort grabben att förstöra en människas liv lite extra. Du måste verkligen sova gott om nätterna.


torsdag 6 mars 2014

Natt morgon dag kväll

Ni vet den där känslan när man vaknar och allting går som på räls trots att man egentligen borde stressa ner sig lite mer än man gjort? En sådan dag var det igår. Jag vaknade och gick upp vid 6, åt en något stressig frukost i form av det där goda kallat bananpannkaka, och gick sedan till tåget. Kedjan på cykeln hoppade men jag fortsatte ner för backen i full gas för att hinna med tåget. På tåget satt jag och skrev rent anteckningarna från föreläsningen dagen innan och drack en kaffe från pressbyrån, (mamma och pappa, jag önskar mig en kaffemaskin i förefödelsedagspresent) i godan ro och lyssnade på mannen bredvid som snarkade högt och ljudligt och det lät som han sov underbart skönt.

I skolan en timme innan lektionen började, renskrev jag fortfarande anteckningarna från gårdagen och insåg att jag ssnart var klar med anteckningar från "humanbiologi 6" men att jag hade nummer 1,2,3,4 och fem kvar att ta igen. En uppenbarelse som i vanliga fall hade gjort mig panikslagen, men med Imagine Dragons låt "Nothing left to say" kändes allting ändå så lätt på något sätt.

Hela dagen gick i lätthetens tecken, fick jag ont i huvudet drack jag hinkvis med vatten, förstod jag inte föreläsningen tog jag en vända på google, och var jag hungrig köpte jag en banan. Gårdagen gick verkligen inte att förstöra och jag kan inte komma på vad det var för speciellt som gjorde den så magiskt bra. Konstigt det där men ska försöka behålla den känslan idag också.

Kvällen avslutades i alla fall med PopQuiz på Black Pearl, ett två timmar långt samtal med Mollpan (hon är bra bra hon) och rullning av chokladbollar. Både vanliga och ovanliga. Vill ju inte göra mannen i huset besviken två gånger på samma vecka. Raw-bollarna var förövrigt väldigt goda!! Men det är ju nötter i dem så jag vågar inte äta dem i skolan då jag inte vet allergistatusen på en av grabbarna i klassen.

Oh well... Fick sovmorgon idag då ett sms klockan 6 kom där det stod "Snälla, ligg kvar i sängen när jag kommer hem!" från Perran som jobbat natt, och jag kunde liksom inte låta bli att göra som ha sa. Det ångrade man ju direkt då han var som en isbit och snodde all min värme jag samlat på mig under natten, men det var en lession learned.

Nu blir det Bananpannkaka, plugg och senare lite StenaWork!


Snofsan njuter på fjället. Som jag för deras skull vill ta med dem hem så de får springa 

måndag 3 mars 2014

mera mat mera mat mera mat

Herregud, har det här blivit en matblogg??? Måste ha brist på annat att skriva? Aah är det skrivbrist alla matbloggare har? Hööh!

Var även tvungen att prova de berömda rawbollarna förstås!! Varför göra en när man kan göra två och samtidigt låta bli att plugga? Bli ju win- sin på den! Och nej, jag har inte vågat smaka än så om de var goda vet jag ej!



För att stilla matsuget nu så sitter jag på toaletten och skriver. Det kan man snacka om multitasking!

mugcake hit och mugcake dit

Jag blir inte klok på den här "hälsohypen" som hela världen tycks ha fått.. Det är matbloggar överallt där recept utan mjöl, fett eller socker finns... Muffins eller chokladbollar finns inte längre i en onyttig och himmelsk upplaga utan nu finns de i allt från raw- till proteinversion också. För några veckor sedan hörde jag en kompis berätta att hon bakat supergoda muffins varpå en annan direkt frågade: proteinmuffins? Vad hände med choklad-och bananmuffinsen egentligen?! Är nu protein Muff in sen det självklara valet före muffinsen från himmelen?

Ja ja, det är roligt tycker jag att det är en hälsotrend som råder. Hellre det än en donkentrend liksom? Kul att folk strävar efter att må bra, och samtidigt tycker om att göra det!

Inne i den här trenden fylls för tillfället hela cyberspace av proteinbollar och mugcakes I alla former, smaker och storlekar, och man får väl prova då när det är en sådan hets. Jag menar, det gick så bra sist när bananpannkakehetsen rådde och jag var och förblev frälst.

Mugcaken var faktiskt godare än förväntat. Körde den dock lite för länge i micron och hade dadlar (autokorrekt vill hela tiden skriva sadlar?) i brist på hallon men det gick det med och det slank ner innan jag hann ta en vettig bild. I alla fall halva då mättnaden slog till som ett slag i magen. *Hauff* som Perran hade sagt!


Jo men visst, jag bjuder på den! 

söndag 2 mars 2014

Jag är ett måndagsbarn

Första dagen i skolan. Tänk vad man hinner vänja sig snabbt trots att man bara varit borta en månad. Jag är så taggad på att komma tillbaka till vanliga rutiner, eller kanske snarare komma igång med några rutiner alls. Dippen á la Perrastyle i går är borta som vinden och vi laddar för en ny dag med nya möjligheter. Kan inte vänta på att få ta tag i alla mail och med idrottsfysiologin jag hateade på igår! Vr nog lite trött när man somnade inom minuten klockan 10...


Back to normal

Jag kan fortfarande inte bestämma mig om det är skönt att vara tillbaka eller inte. Jag är rastlös trots att det finns mer än massor plugg att ta igen, ett gym att gå till och ett Ungdomsråd att ta tag i. Jag längtar tills man är inne i ett flow där man gör allting på automatik och vilja. Något jag saknar för tillfället. Nej nu längtar jag hem. Snart får det bli hemfärd. Undrar hur man kombinerar det med skolan tro? Hmm... Får suga på den karamellen!

Det är dock skönt med Jetlagen för man vill sova vid 9 och vaknar vid fem vilket är strålande när man ska upp till skolan!!

Ja men det här var värt! Idag var det vasalopp och och jag har kikat på det heeeela dagen, följt av alpint och sen ridning. Så, tack för mig!

Åh juuust! Jag gosade med min beeebiiiiiiiiiiiiiiis i går. Myskillen är den bästa!