En skamsen promenad

Det är lördag och klockan är lagom mycket för att alla ska ha vaknat till liv och hunnit ut på stan efter fredagens bravader på dansgolvet. Mc Donalds är fyllt av discodansare som försöker dämpa illamåendet med en fattig Cheese. Själv är man pigg som en lärka då man varken har tid eller ork att bränna denna helg på sådana tokigheter, utan jag pallrar mig istället till och från skolan på en lördag i hopp om att någonting om kroppens fysiologiska händelseförlopp ska fastna, i alla fall en vecka till.

Jag kan inte låta bli att skämmas när man efter pluggstundens slut promenerar mellan Pedagogen på Grönsakstorget till Centralstationen, och passerar minst fjorton tiggare på vägen. Där spatserar jag med min jacka jag sparade pengar till, en väska jag köpt för halva reapriset och en märkespåse innehållande en matlåda, en smutsig gaffel och en brun banan. Detta vet inte de. Vad de ser är en snofs med fin jacka, märkesväskan och en påse som säkert innehåller en tröja eller en par byxor för ett ex antal tusenlappar. Jag vet inte ens vart den där påsen kommer ifrån, den är inte min, men det vet fortfarande inte de. Det är inte precis så att man kan gå och trycka upp påsen i ansiktet så de får känna att den dyra tröjan egentligen är tacosresten och en rutten banan. Det enda man får göra är att skämmas när man går förbi och hoppas att de inte plågas för mycket över hur bra vissa har det. För det har jag, jag har det bannemig bra.

Att ge pengar till en tiggare händer ibland. Någon gång har man några kronor över när man i vanliga fall inte använder kontanter, eller så kanske man har pantat några colaflaskor. Det är alldeles för lite, jag vet. Men vad ska man göra? Det jag blir lite orolig för är vart pengarna går. Jag tror verkligen inte att om personen i fråga hade ett val att sitta på gatan och tigga, skämmas och smutskastas eller att arbeta, tvivlar jag på att man väljer tiggeriet på stan. Det jag blir orolig för dock är allt man har hört om att tiggarbranschen är uppgjord. Att personen kontrollerar tiggarna och tar de pengar de får in, utan att tiggarna själva får någonting alls. Jag är kluven, för det kan lika gärna vara så de skriver på sina lappar, att familjen är hemma, de har det svårt och han eller hon samlar pengar som de sedan kan skicka hem för att familjen ska överleva. Jag är kluven i frågan vet inte riktigt vad man ska göra.

Jag läste dock för några dagar sedan om en hemköpsägare i Göteborg som hade dränkt en kvinna med en hink vatten när hon satt utanför hans butik ihop om att få en slant av förbipasserande shoppare. Ursäkten sägs vara att han "var för koncentrerad att tvätta fönstrerna att han inte såg att hon satt precis nedanför". Två gånger dessutom. Snacka om att sjunka till botten av respektskalan. Jag tvivlar på att kvinnans självkänsla och livslust överhuvudtaget höjdes av den händelsen. En självkänsla och livslust som troligen redan var i botten.

Bra gjort grabben att förstöra en människas liv lite extra. Du måste verkligen sova gott om nätterna.