Denna gång var jag inte lika välklädd och förhoppningsvis inte lika svag. Av någon konstig anledning valde jag att vara först!? Vad hände där liksom? Väl med repet runt midjan kan man ju inte backa ur även fast man kanske hade velat det. Ner i vattnet åkte jag och paniken var ett faktum, men väl uppe med armarna på kanten försvann den och det var inte lika tufft. Det betyder dock inte att man vill ligga där i hela dagen, men då ska man svara på frågor. "vad är ditt personnummer?" öööööh. "Vad åt du till middag?" Blodpudding utan tillbehör. faktiskt godast då. En ramlade med min vanliga tur på golvet.
När man sedan ska ta sig upp var dubbarna omöjliga att dra sig upp med så jag ålade mig upp. Kanske inte det bästa men vad ska man göra?
För att fira att vi fortfarande levde köpte vi semla. 25 spänn för två på ICA. Värsta kapet.
I min lägenhet hänger kläder snett.. Närå.
Åt den så där med varm mjölk till. Har aldrig gjort det förut, asgott.
Som de säger i lejonkungen, "slemmigt med mättande"
Som de säger i lejonkungen, "slemmigt med mättande"
Efter min och semlans trevliga stund tillsammans så hö jag en brak. Duschdrapperiet var inte så hållbart som jag trodde... Äsch, har ändå tvättid idag. Det får ligga kvar. jag orka inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar