det nya jag

" ...en glad och sprallig tjej som inte är rädd för utmaningar" brukar inleda mina personliga brev när jag ska söka jobb, och visst är det sant. Jag måste ändå erkänna att både det spralliga och utmaningsrika har trappats ner en aning trots att man många gånger inte vill att det ska vara. Detta har varit något som jag hoppas bara är en period. Dessutom handlar det nog mycket om självdiciplin, i alla fall utmaningsdelen, och självdiciplin är en egenskap som jag värderar högt men inte själv besitter.

Just nu bor jag i Väröbacka, en liten ort utanför Varberg. Här är det planerat att stanna till någon gång i oktober och jag ska jobba för att tjäna pengar till en framtida resa där jag vill upptäcka världen. 

Vart resan ska gå är ännu inte bestämt. Jag, som många andra har många ställen man vill åka till men vi vet också att man inte kan åka till alla ställen samtidigt. Alaska, Sydafrika, Nya Zeeland, Australien och södra Asien står högt på listan men är man student har man inte såå stadig ekonomi. 

En bra, inlevelsefull och beskrivande bok har alltid fascinerat mig då jag alltid haft en dröm att kunna måla med ord. Visst, jag kan skriva arbeten, jag kan skriva brev, men jag kan inte skriva en text som får människor att fastna och fortsätta läsa. Målet var därför att efter studenten börja läsa mer böcker men det har liksom inte blivit av. Saker blir inte alltid som man har planerat. Jag minns när jag läste alla tre "millennium"- böcker på rad och sedan skrev en bokrecension efter det där jag, som jag alltid drömt om, målade med ord. Dock försvann den förmågan.Tråkigt. 

Framtiden tar jag som den kommer. Jag ska hem under vintern, upptäcka världen och i sinom tid även börja plugga, förhoppningsvis i Uppsala om allting går som jag vill, men det är ett senare kapitel. Värt att nämna kan vara att jag vill bli både brandman och sjukgymnast. 

Jag måste erkänna att jag beundrar de som går direkt från gymnasiet till Universitet och högskola. Dock ser jag det inte alltid som en så bra idé då man i mina ögon behöver en liten paus för att inte sacka med studierna och för att inte bli less för att man inte har gjort något annat med sitt liv. Detta är dock bara mina tankegångar och det är utan tvekan därför jag inte sökte något universitet eller högskola. Och för att jag, innan jag söker måste läsa kursen Kemi B för att få fullständiga gymnasiebetyg men det är det värt. Det var skönt att släppa den kursen när livet inte gick 100 % i trean. 

Det var väll kanske inte så mycket news som jag hade räknat med but still. This is me. Elina Myrestaf utan några större krussiduller eller konstiga värderingar