älsklings födelsedag

Idag är det den sista Januari och jag fick en alldeles förskräcklig Gibsonabstinens. Det är trots allt hans födelsedag idag. 8 hela år den gamle kraken, men kommer leva i minst 100 år till. Så då säger vi grattis till min allra finaste och speciellaste vän! Grattis Gibbilibbi! Massa cyberhjärtan till dig i dag.

Jag skrev en gång ett inlägg om en favorit. Ni kan ju gissa vem jag skrev om då... 

Jag citerar den 27 Januari 2011: 

"Det finns någonting som betyder lite extra mycket i mitt liv. Det är ingen person men det är inte heller en sak. Det är ett liv. 

Den 31 Januari år 2004 föddes vad som då liknade en bajskorv, men som senare skulle utvecklas till något som jag som jag håller kärt. Det lilla livet var Gibson of Coke. 

Efter flera års övertygade kom vi tillslut hem men en spinkigt litet fegsnöre i koppel, även kallad Gibson. Första två veckorna låg både mamma och pappa i influensan vilket gjorde att det var jag som matade, rastade, gosade och jaa.. you name it. Det är på grund av detta som vi är oskiljaktiga idag. Vi har ett speciellt band som jag inte har med någon annan. Vissa tycker det är sjukt, men jag älskar det. 

Han har dock haft ett händelserikt liv den där hunden. Fyra månader gammal åker han in på akuten och operation för att han har blivit attackerad, och några månader senare in på akuten igen för han ätit alvedon. Den gången var det nära att vi miste honom, men som tur var möttes vi båda överlyckliga, tre dagar senare i ett rum på bagarmossens djursjukhus. Ännu en attack har det varit men denna gång blev det bara några stygn i tassen. 

Trots hans "sociala problem" tävlar vi i agility tillsammans men har inte haft några stora framgångar, än."

Vi kommer alltid ha ett speciellt band han och jag, och jag saknar han oerhört just precis nu. Det är lättare med föräldrar, vänner och syskon, för dem kan man prata i telefon med. Gibson och andra sidan kan lika gärna ställa in sig på att vi aldrig någonsin ses igen. Tufft.